I´m the worrying kind
Hur kommer det gå för mig i framtiden?
Kommer jag få bra betyg?
Kommer jag hitta ett jobb jag gillar?
Kommer jag kunna resa, kommer jag träffa massa intressanta människor?
Kommer jag hitta någon att gifta mig med, kommer jag att skaffa barn?
Kommer jag orka träna imorgon?
Kommer jag någon gång att bli riktigt jävla lycklig?
Det kan inte vara normalt att oroa sig så mycket som jag gör. Jag tror att alla mer eller mindre tänker på dessa saker någon gång, men inte hela tiden. Jag hatar att jag går och oroar mig, för hur kul är det egentligen, så jäkla bortkastad? I ungefär 90% av alla gånger jag oroar mig för någonting visar sig den oron att vara helt obefogad. Meningslöst.
Jag måste sluta oroa mig för allting. Men hur? Hur gör man egentligen?
Kommer jag få bra betyg?
Kommer jag hitta ett jobb jag gillar?
Kommer jag kunna resa, kommer jag träffa massa intressanta människor?
Kommer jag hitta någon att gifta mig med, kommer jag att skaffa barn?
Kommer jag orka träna imorgon?
Kommer jag någon gång att bli riktigt jävla lycklig?
Det kan inte vara normalt att oroa sig så mycket som jag gör. Jag tror att alla mer eller mindre tänker på dessa saker någon gång, men inte hela tiden. Jag hatar att jag går och oroar mig, för hur kul är det egentligen, så jäkla bortkastad? I ungefär 90% av alla gånger jag oroar mig för någonting visar sig den oron att vara helt obefogad. Meningslöst.
Jag måste sluta oroa mig för allting. Men hur? Hur gör man egentligen?
Kommentarer
Trackback
